Jag vet att Lund är tio gånger mindre än Köpenhamn och att jag säkert känner (minst) tio gånger fler där än här, men jag saknar ändå att springa på folk på stan, se känt folk i vimlet eller överraskas av en god vän på väg hem i kvällens mörker.
I Byen har jag hittills sett en "kändis", en handbollsspelare i ett av stans bästa lag. Förvisso har jag sett honom flera gånger men en (1) räcker inte! Jag har försökt förfölja Tuva Novotny men hon kommer aldrig ut ur sitt hus samtidigt som jag cyklar förbi. Det är möjligt att jag expedierade en av programledarna från ett morgontvprogram igår, men jag är rätt osäker. Och vad gäller känt folk har bara några vänner kikat förbi butiken än så länge. Inte något endaste känt ansikte har jag mött i storstadsvimlet ännu.
När jag var i Malmö för några veckor sedan lyckades jag pricka in tre på mindre än två timmar; Jason Diakité, Robin Paulsson och Thomas Axnér. Och i Lund idag fick jag jackpott. Finaste vännerna dök upp en efter en. Spontana möten är en underbar energikick!
2 kommentarer:
jag kan också verkligen sakna att springa in i folk. händer typ aldrig i shanghai...
Hehe, ja det är fint att springa på kändisar både kända och "okända" :) Jag har haft Viveca Lärn och Leif Loket Olsson som kunder hos mig. Vänner har det dock varit tomt på (men jag hoppas på bättre tur imorgon :P)
Skicka en kommentar