Hævnen

Bild från filmen

Ikväll har jag sett Hævnen (Hämnden).

Susanne Biers Oscarsbelönade film om ... just hämnd är en stark film. Jag blev berörd av det jag såg även om Hævnen inte når upp till Things we lost in the fire:s nivå (Biers förra film).

För att inte förstöra för er som inte har sett filmen än tänker jag inte skriva något om handlingen. Se den istället! Så får vi prata mer om den senare. Mina utmärkelser är dock: Stundtals var det andlöst vackert foto och bäst skådespelare var utan tvekan William Jøhnk Nielsen, bara 13 år gammal.

Det som stör lite när jag ser en sån här film är att det plötsligt är textat mitt i en dialog, som när den svenske karaktären pratade. Det som stör mer är att när svensken pratar med danskarna (och vice versa) blir det aldrig några missförstånd och ingen av de behöver ändra ett endaste ord till det andra språket. Är det inte märkligt? Det skulle aldrig hända i verkligheten. Eller? När svenskan textas förväntas vi som (danska) tittare åtminstone inte förstå det.