söndag 17 oktober 2010

Dagen idag...


Ljuvlig höstmorgon i Hillerød


... var en vacker oktobersöndag men det verkar som om smekmånaden är förbi.

Övergången till ett liv i en ny stad har varit ganska smidig och de första månaderna i Byen har varit relativt smärtfria men nu börjar det kännas; att jag inte alltid vågar vara social och ta initiativ p.g.a. språket. Att jag inte (tror jag) har ordförråd nog att prata djupt med mina nyfunna vänner. Att jag är trött på att berätta varför jag flyttat hit och hur det kommer sig att jag är så bra på att prata danska (men jag tröttnar inte på förvåningen hos de som tror jag är dansk när de får veta jag är svensk).
Jag försöker påminna mig om hur det var när jag var ny i Lund för nio år sen och när jag gick på folkhögskola för två år sen. Jag vet att det tar tid att lära känna människor. Det tar tid innan man kan vara sig själv fullt ut. Det tar tid innan man finner sig helt till rätta och inte vill vara utan det man nyss fått. Vart man än flyttar kommer förr eller senare den här jobbiga perioden. Frustrationen av allt nytt och saknaden av det gamla och välkända.
Eller så är jag bara trött efter att ha tillbringat lördagkväll och söndag med nästan 200 människor, varav jag kände kanske tio stycken. Trött, socialt ansträngd och längtandes efter djupa samtal på god språklig nivå.

4 kommentarer:

Emma Andersson sa...

Jag förstår precis hur det känns, men så är det nog alltid. Då gäller det bara att tänka på hur det kändes innan man kände sina nuvarande vänner och hur glad man är att man gjorde sig besväret att gå fram och prata med dem en gång! :)

Anna sa...

Jag vet jag vet... jag vet också att jag alltid måste igenom en sån här period när jag är på ett nytt ställe men är lika otålmodig varje gång...

Elin sa...

Jag vet också, det är jobbigt... =( och många dagar önskar man att allt bara kunde gå lätt och smidigt. Men jag tror absolut du har ordförrådet att prata djupt! Speciellt som de ofta tar dig för att vara dansk! Kram

Anna sa...

Tack, Elin! Det är en sak att prata två minuter och en annan att ha ett verkligt (längre) samtal men jag ska försöka tänka lite mer positivt. Och våga prata även om jag inte har alla ord.